JohannaHenriksson -

Mitt liv ser inte alls ut som det var tänkt

Mitt liv ser inte alls ut som det var tänkt. I slutet av Januari 2007 blev jag tillsammans med en kille som jag då tyckte var underbar. Jättefin, snäll och framför allt rolig. Han passade in i min familj. Han tyckte om dom och dom tyckte om han. Vad kan man mer begära?

Jag kommer aldrig glömma hans glittrande ögon då han tittade på mig med så mycket kärlek. Det var han och jag mot världen och så skulle det alltid vara. Var det tänkt. Kanske naivt att tänka så och nu i efterhand vet jag ju att det är inte är meningen att det ska vara vi. Men jag var sjutton år och så himla kär.

På våran årsdag ville han förlova sig för att bevisa att det var han och jag för alltid. Jag behövde ingen ring på fingret för att veta det men gick ändå med på det. I december efter studenten köpte vi en lägenhet tillsammans. Det år p-pillren skulle bli dyrare skulle jag sluta äta dom. Bilda familj. Såå lycklig tjej.

Efter att vi vart tillsammans i drygt tre år, och förlovad i drygt två, så blev jag dumpad. Livet gick i tusen bitar. Insåg någon vecka senare att detta var alldeles rätt. Så som jag levt de senaste åren var inte okej. Inte för mig, inte för någon annan. Detaljer skippar jag för detta är (inte glömt men) förlåtet.

Idag är jag glad över att det inte blev som det var tänkt. Det där var aldrig mina planer, mina val. Jag vill inte ha barn nu, kanske aldrig. Jag är en vild själ som tröttnar och blir lätt rastlös. Jag kan inte vara låst på det sättet som jag var. Jag blir olycklig men jag kämpar mig igenom det, varje dag. Jag hade inte hjärta att gå. Utifrån sett levde jag det livet som så många andra ville leva. Skenet kan bedra och det var precis det det gjorde.

Finns inte ord över hur glad jag är att det inte blev som det var tänkt.

2013-01-19 @ 11:54:00 Permalink Musiken - Tankarna - Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vi är så olika, du och jag

Vi är så olika, du och jag. Du kan inte uttrycka en endaste känsla. Inte säga, inte visa. Medans jag kan öppna mitt hjärta. Säga allt jag känner. Även visa det med handlingar.

Att aldrig få en riktig bekräftelse, tär. Så himla hårt. Att ge och ge och ge men aldrig ens få en liten glimt tillbaka. Hur ska jag veta hur du känner och vad du vill om du aldrig bekräftar det?

"I left because you never asked me to stay". Så, hur ska du ha det?

2013-01-16 @ 19:26:37 Permalink Musiken - Tankarna - Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

2012

2012 skulle bli mitt år var det tänkt. Så blidde det inte. Jag har lyckats förträngt 2011 så kan inte svara på vilket som var värst.

Vad önskar du att du gjort mer?
Lyssnat på min magkänsla. Sagt nej.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Tagit hand om andra.

Vem har du umgåtts med mest?
Jag har umgåtts med många. Träffat mycket nytt folk men i slutändan är det ändå Agge och Hamrin som jag umgåtts mest med.

Bästa minnet från 2012?
Mina dagar i Göteborg med Hamrin, Rosen och Iris. Underbart!

Är det något du saknat 2012 som du vill ha år 2013?
En han. Vettiga människor omkring mig.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare.

Var det mest lugna hemmakvällar eller vilda partykvällar?
Mest lugna hemmakvällar men de gånger det vart partykvällar så var dom minst sagt vilda.

Vem/Vilka saknade du?
Det var många med men tänker inte tynga ner mig själv genom att skriva ner dom.

Största misstaget?
Att jag knuffade bort Kicki.

Tror du att år 2013 kommer blir bättre?
Jag hoppas verkligen det. Jag orkar inte ett till värdelöst år.

Vad gjorde dig riktigt glad i år?
Mina vänner som mot att förmodan stannade kvar. Min fina familj. Och min älskade fyrbenta kamrat, Colin.

Hur många kysste du?
Jag tänker inte räkna.

Har du några löften inför år 2013?
Nej, men jag har tänkt hålla upp med träningen och för en gång skull vara nöjd med min kropp inför sommaren.

Har du haft ett förhållande under 2012?
Nej, det har jag inte. Har varit upptagen med att trampa på hjärtan detta år.

Hur skulle du beskriva din stil 2012?
Som alla andra år.

Vart reste du nånstans?
Det enda stället jag rest till som jag aldrig varit till är Göteborg.

Vad ser du mest fram emot med år 2013?
Ingenting. Tar det som det kommer.

2013-01-03 @ 15:37:00 Permalink Musiken - Tankarna - Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()