Ångest
Ångest. Jag har sådan sjuk ångest. Över att vara själv. Jag vill inte sitta i min soffa och titta på film själv. Jag vill inte laga mat till bara mig. Jag vill inte sova ensam. Det är tomt och känslan är enorm. Någon fattas.
Det finns många någon men ingen som duger. Kräsen och ångest klingar i otakt.
Enerverande illa.
Sedan att vara så sjukt rädd för att bli sårad, gör inte saken bättre. Då är det mycket lättare att träffa någon man vet att det inte blir något med. Jag har fastnat i det mönstret och vet inte hur jag tar mig därifrån.
Att släppa in en annan människa under skinnet. Det vill jag inte. Känns som att jag bara skrämmer iväg. Lyckligt ovetandes. Om det ändå vart ett alternativ.
Kommentarer
Trackback
