JohannaHenriksson

Jag vet att jag tänker på tok för mycket. Att jag ältar så att jag nästan spricker. Att jag bryr mig om folk jag inte borde bry mig om.

Jag vet att ni blir less på att läsa det. Att det lilla som faktiskt kommer ut är tröttsamt att lyssna på. För det är just det, en väldigt liten del jag faktiskt pratar om. En större del jag skriver men fortfarande långt ifrån allt.

Det är mycket som händer i mitt liv just nu. Det var lugnt ett tag men jag lyckades av misstag trycka på en pausknapp och nu får jag igen det som skulle ha skett medans livet var under paus.

Jag säger hela tiden att jag inte tänker lita på nya människor. Släppa in nya människor. Men det var som sagt bara en tanke. Likt förbannat står jag där och litar blint på en ny människa och släpper in den. Skylla-sig-själv-regeln även kallat.

Jag måste få skriva och prata av mig. Lätta på trycket. Vill ni inte läsa, läs inte. Vill du inte höra, lyssna inte.