Du är borttagen
Du är borttagen. Jag kunde inte ha dig kvar. Jag tänker tillbaka för mycket och det sänker mig på två sekunder. På mindre än två sekunder.
Jag önskar att jag inte bryr mig om dig. Hur mycket jag än önskar så gör jag det. Bryr mig alltså.
Att en människa kan göra ett sådant avtryck. Ett avtryck och sedan försvinna.
Jag kan inte säga att jag aldrig tänker släppa in någon igen. Att jag inte tänker dela med mig av mig, mina tankar och känslor. Jag vet att jag någon gång kommer göra det men det är en lång väg dit. Jag är trött på att bli sviken av dem som jag litar på.
Den människan som finns där. Gör mig glad och lycklig. Som lyssnar på allt mitt trams jag har att säga. Den som inte ska någonstans. Den som ska stanna just här med mig. Den personen.
Den personen tänker jag släppa in.
