JohannaHenriksson

Var bort på olycksplatsen igår. Kändes inte ett dugg bra. Massa ljus, foton och blommor. Det känns fortfarande som att det bara är ett enda stort elakt skämt. Som att han när som helst bara dyker upp. Även fast man ser hjulspåren och hur det verkligen tog tvärstopp. Det är obeskrivligt plågsamt.

I natt sov jag i alla fall. Somnade sent men sov. Det var lite annat mot natten före som resulterade i max två timmars sömn. Meningslöst att sova ensam, speciellt när det händer sånt här. Tankarna spökar i huvudet.