Dåligt samvete

Så sjukt dåligt samvete. Men jag har ingen ork i kroppen. Jag har legat över skrivbordet idag då jag jobbat. Jag har inte orkat suttit upprätt. Ögonen har farit igen på mig hela kvällen även fast jag varit med vänner. Frusit som jag vet inte vad. Febrig, för ovanlighetens skull.
Kroppen orkar inte. Jag måste får sova. Låt mig sova i natt och imorgon bitti. En natt är vad jag begär.


Jag trodde att det var bra

Jag trodde att det var bra. Att jag kommit vidare. Jag trodde i alla fall inte att jag skulle falla tillbaka. Jag sover inte. Och när jag väl sover så tar du tag i armen på mig. Det är min tur. Min tur att gå i tusen bitar, bokstavligen. Tre gånger i natt har jag kämpat för mitt eget liv. Vaknat då jag slagit huvudet eller gjort illa mig på annat sätt. Jag har blåmärken på benen som jag inte hade igår. Jag är rädd. Jag är rädd för honom. Jag är rädd för mig själv.

Ingenting duger. Allt är sämst. Det är jobbigt att gå till jobbet. Jobbigt att kliva upp ur sängen. Jag vill INTE gå ifrån sängen.  Jobbigt att sitta vid datorn. Jobbigt att laga mat. Jobbigt att äta maten. Det enda som inte är jobbigt är att duscha. Jag kan sitta på golvet i duschen i evigheter. Jag älskar att duscha men har alltid blivit uttråckad och gjort det jag skulle och sedan klivit ur.

Musiken är högre än vad den någonsin varit. Den tystar mina tankar, åtminstone lite granna.

Jag orkar inte....

Stressen över livet

Stressen över livet. Jag vill leva ett självständigt liv. Jag vill inte leva efter andras regler. Jag vill vara någonting och det värsta är att ingenting duger. Jag blir tokig på mig själv. Varför kan inte jag komma på vad jag vill för? Jag fyller 23 och stressen över bara det tar kål på mig. Man ska inte se tillbaka men just nu vill jag spola tillbaka tiden. Göra om, göra rätt.

Jag ser honom

Jag ser honom. Igår såg jag honom som kassören på Åhléns. För någon dag sedan såg jag honom på bussen. Ikväll såg jag honom titta ut genom fönstret då vi for förbi. Jag är rädd. Hela tiden. Även fast jag vet att jag inte behöver oroa mig. Det tär. Jag kan inte sluta tänka på det. Jag börjar bli rädd för mig själv.

I natt drömde jag om dig igen

I natt drömde jag om dig igen. Om dig och din flickvän. Jag hade ställt till det ännu en gång. Folk hade berättat vad de sett och vad de hört. Men jag visste inte vad du stått för. Om du stått för något. Jag visste inte vad jag vågade säga. Jag vill inte säga för mycket, heller inte för lite. Jag ville inte förstöra det ni har. Inte mer än jag redan gjort.

Jag och din flickvän blev mer ovänner än vad vi redan var. Allt var så fel. Men så äckligt verkligt. Inte okej.

Åh! Hata allt!

Åh! Hata allt!

Hur kan den människa som inte för något bra till världen komma undan med så lite? Om jag så mycket som skulle butta en person på krogen så skulle jag får sitta inne längre. Nej, men nästan ha ihjäl en annan människa det är ju ingen fara. Åh nej, fortsätt bara.

Nästa gång vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det hade vart både ledsamt och komiskt. Lev med det ni, era rättstöntar!

Living in a


Are promises


Jag vet inte

Jag vet inte vad jag vill med mitt liv. Jag är 22 år och har inte kommit på vad jag vill jobba med än. Jag vet ingenting och jag känner mig som en nobody. Som en ingen.

Jag vill skriva och prata ut men har ingenting att tala ut om. Det är samma gamla. Okej, inte riktigt samma gamla då jag lämnat det gamla bakom mig men det är liksom nygammalt. Samma fast ändå inte.

En dusch och sedan gömma sig under täcket. Ja, tack.


Jag saknar inte någon.

Jag saknar inte någon. Jag saknar han. Att ha en han bredvid mig då jag sover. Att ha en han.
Och som vanligt så vill jag ändå inte det. Jag är så jobbig. Allra helst med mig själv. Jag vet inte vad jag håller på med. Och inte vet jag varför.

Det är tankar som snurrar hela tiden. Jag är dum. Jag borde egentligen inte hålla på. En dag är en utav oss sårad. Det vet jag att jag inte vill. Såra eller bli sårad.

Men uppmärksamheten är ju fin i alla fall.

Detta blev rörigt och handlar om olika saker men det är ju meningen att jag ska skriva av mig. Oavsett om det hänger ihop eller inte.


Just because


Trots allt som hänt

Trots allt som hänt så är jag lycklig. Mitt 2012 hade inte kunnat börja så mycket bättre.

Jag har rensat bort många, valt bort dem ur mitt liv, och jag känner att jag gjort rätt. De som inte fört med sig något gott under 2011 kommer heller inte för med sig något gott under 2012.

Jag känner att detta kommer bli bra. Allt kommer lösa sig och under detta år kommer inget kunna sänka mig. Jag tänker inte tillåta mig själv sjunka och må så dåligt som jag gjorde under det tidigare året.

 No one gives a shit as long as we smile'


2011


2011 var som sagt det sämsta året i mitt liv men nog ska vi hitta några ljusglimtar allt:


Vad önskar du att du gjort mer?
Spenderat mer tid med vänner och familj. Levt livet precis som jag velat leva det.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Jobbat mindre för alla idioter på denna planet. Alla får ta rätt på sig själv. Låtit folk trampa på mig på tok för mycket.

Vem har du umgåtts med mest?
Kicki, Johan, Kristoffer, Melin, Agge typ. Umgåtts med många men flest minnen med dessa. Bra och dåliga.

Bästa minnet från 2011?
Åsele Marknad med världens bästa och midsommar med mina syskon.

Är det något du saknat 2011 som du vill ha år 2012?
Massvis av fina minnen och att vara mig själv. Låter sjukt dumt, jag vet...

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare. Utan tvekan.

Var det mest lugna hemmakvällar eller vilda partykvällar?
Det började med mycket utekvällar men någonstans i mitten/slutet så gick jag tillbaka till att vara mig själv. Umgås med de som får mig att må bra.

Vem/Vilka saknade du?
Kicki. Och folk som inte var värda att jag saknade dom.  

Största misstaget?
Att jag släppte in på tok för fel folk innanför skinnet.

Tror du att år 2012 kommer blir bättre?
2012 kommer att bli det bästa året någonsin!

Vad gjorde dig riktigt glad i år?
Kicki, pappa, mina syskon. Johan ett tag sisådär.

Hur många kysste du?
Inte allt för många.

Har du några löften inför år 2012?
Att göra det bästa av allt.

Har du haft ett förhållande under 2011?
Japp.

Hur skulle du beskriva din stil 2011?
Sommar: Jeansshorts och linne. Vinter: Mysbyxor och huvtröja

Vart reste du nånstans?
Åsele och Ljusdal.

Vad ser du mest fram emot med år 2012?
Allt!

Blod är tjockare än vatten

Blod är tjockare än vatten. Familj är familj. Familjen är något vi inte kan välja bort. Som familj ger man och tar. Ger OCH tar.

Jag anser att om man tycker att något är fel. Att en person gör eller beter sig fel så tar man det mellan fyra ögon (dock så föreslår inte jag att ta det mellan fyra ögon om någon annan startat på annat sätt). Jag anser att man inte kan välja en familj. Det är i stort sett det enda man inte kan välja. En familj finns där även om man varken pratar eller umgås under en tid. En familj har sina dispyter men jag anser att det inte är okej att trampa på varandra. Det är inte okej att trycka ner.

Man måste jobba för allt. Allt som man vill ha.

Jag är less på att folk tar allt för givet. Bara sitter där och inte gör ett dugg. Jag anser att detta inte är okej.

Du verkar dock inte dela min mening. Uppenbarligen inte. Tänk efter lite granna. Tänk efter och se hur det egentligen ligger till. Försök se allt från båda sidor utan att vrida och vända på allt. Kanske är det din tur att ge. Kanske är det din tur att jobba lite granna. Eller kanske så lite som att lyssna och förstå.

Det bästa nyåret

Det bästa nyåret med världens bästa människa och hennes familj. Obeskrivligt tacksam!


RSS 2.0